Var är vår vår

Men hallå, det var ju vår ju! Nu är det mer som vintirgaste vintern.

Helgen har varit lugn, men hård. Har grym träningsvärk i hela kroppen. I lördags var det promis och träning med Selma, fika hos Malin och en springtur innan det var dags att joina Sandra och Micke för en superb grillmiddag. Första för i år faktiskt. Här kändes det fortfarande som vår.

I går gick vi först långpromenad medans Moa cyklade (säkert vårtecken). Sen stack jag och Selma iväg och spårade. Väl tillbaka gav jag och Stefan oss på den stora högen med vedkubbar för att få bort den. Undertiden jag satt och klöv började det snöa. Nu kändes det inte alls som vår längre. Det blev kallare och kallare och händerna kändes som is. Vi han precis klart innan det var dags för step-up med Helena och Annika. Benen kändes som gelé och inte ens den OTROLIGT peppiga och lite skrikiga röst som ledaren hade kunde få mig att tända till. Väl hemma sen snickrade jag och mamma ihop en ny hemsida till henne. Verkligen på tiden eftersom det säkert var 10 år sen den förra gjordes.

Trött somnade jag vid 23 och vaknade imorse (lika trött) av en helt vit värld med snötyngda grenar och igensnöad bil...